Det finns något märkligt med en fiskefluga. För den oinvigde är den bara en krok med lite hår, fjädrar och tråd. För flugfiskaren är den något helt annat. En tanke. En idé. Ett hopp. En liten berättelse som skickas ut över vattenytan med förhoppningen att lura en fisk. När jag sätter mig vid städet för att binda en fluga är det sällan bara en fluga jag skapar. Ofta vandrar tankarna iväg till strömmande älvar, vindpinade kuster och fiskar som jag mött genom åren. Varje materialbit bär på minnen. Min resa som flugbindare började när jag var 14–15 år gammal. På den tiden fanns inget internet där man kunde söka fram tusentals mönster med några knapptryckningar. Ville man lära sig något fick man leta kunskap på annat håll. Efter mycket letande hittade jag en bok på biblioteket som kom att betyda mycket för mig. Den var skriven av den legendariske Frank Sawyer och handlade om nymffiske. Jag läste den om och om igen. Där föddes fascinationen för hur några enkla material kunde efterlikna livet

Det finns många sätt att fånga en fisk på. Man kan meta, spinnfiska eller lägga ut ett flöte och hoppas på det bästa. Men för mig är flugfiske något alldeles särskilt. När jag står där ute längs Ölands kust med vinden i ansiktet och Östersjön som breder ut sig mot horisonten, handlar det inte längre bara om att fånga en havsöring. Det handlar om upplevelsen. Om kastet som sträcker sig genom morgondimman. Om vågornas brus mot kalkstensstranden. Om förväntan. Jag har flugfiskat efter havsöring på Öland sedan år 2000. Det innebär över 25 år längs öns kuststräckor i jakt på de silverblanka krigarna. Under dessa år har det blivit åtskilliga havsöringar på mitt samvete, men framför allt tusentals timmar ute i naturen. Timmar som lärt mig att läsa vindar, strömmar, bottnar och fiskens beteende. Flugfiske är på många sätt en livsstil. Man lär sig läsa vattnet, förstå vädret och fundera över vad som rör sig under ytan. Ibland får man fisk direkt. Ibland får man nöja sig med en vacker soluppgång

Mina fiskemetoder Den här sidan är tänkt som en samlingsplats för hur jag själv fiskar längs Ölandskusten. Inga pekpinnar, inga absoluta sanningar, bara metoder, tankar och erfarenheter som vuxit fram genom många timmar vid vattnet, i både med, och motvind. Här skriver jag om flugfiske, spinnfiske och bottenmete, men också om de tackel och lösningar jag använder när förhållandena kräver det. Vissa metoder är enkla, andra mer finlir men alla har fungerat för mig i praktiken. Bilderna på sidan är inte här av en slump. De visar exakt hur jag fiskar. Metetur med familjen Här illustrerar jag hur jag metar efter framförall plattfisk såsom skrubba och sandskädda här på Öland. Vikt på sänken brukar jag ha kring 30gram. Jag låter betet ligga still i ca 15 minuter och sedan drar jag betet ca 30-40 cm och låter betet ligga still igen innan jag drar betet igen ca 30-40cm. Repeterar tills betet ligger nära och gör ett nytt kast ut som jag försöker på samma ställe. På det här sättet så skapar du ett